Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kvart·er·et1byggnadskomplex i stad som begränsas av fyra gator
arkit.kvartersnamnkvarteret Korpenmormor bodde några kvarter borthan gick en tur runt kvarteret för att hämta lite luft○särsk. om bostadsområde (ibl. omfattande flera kvarter) som uppfattas som egen helhet, på grund av enhetlig bebyggelse, gemensamma aktiviteter e.d.kvartersbiokvartersbutikkvarterskrogaffärskvarterhamnkvarterslumkvartertidningskvartervillakvarterbarnen i kvarteretsom tonåring var hon kvarterets skräck○äv. om bebyggelsenhela kvarteret ska rivas○äv. om invånarnavar lite tystare, du väcker hela kvarteretsedan 1487Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. qvarter ’fjärding; avdelning av en stad’; av lågty. quarter med samma betydelse; samma ord som 2kvarter
2vanligen i sammansättn.
(militär) förläggning under tak
mil.kvartersförläggning○äv.(lokal för) högre befälhavares stab
högkvarter○äv.tillfällig förläggning
nattkvartervinterkvartersedan 1620av ty. Quartier, fra. quartier med samma betydelse; äldre ’fjärdedelen av en här, av en förläggning’; urspr. samma ord som 2kvarter
3endera av månens fyra huvudfaser
astron.månen är i första kvarteret när den är halv en vecka efter nymåne och i sista kvarteret när den är halv tre veckor efter nymånesedan 1578urspr. samma ord som 2kvarter
[-e´räv.kvart´-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kvart·er·et1ett äldre längdmått
som motsvarar en kvarts aln el. ca 15 cm
mått.ett kvarter (ngt), ett kvarter (med ngt)sedan 1378öppet brev om pantsättning av jord utfärdat av borgmästare och råd i Västerås (Gadolin)fornsv. kvarter; av lågty. quarter; av fra. quartier med samma betydelse; av medeltidslat. quarta´rium ’fjärdedelen av ett mått’, till lat. qua´rtus ’den fjärde’; jfr 1kvart, 1kvarter
2ett äldre rymdmått
som motsvarar ett kvarts stop el. ca 1/3 liter
bergsvet.ett kvarter (ngt), ett kvarter (med ngt)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagen