Svensk ordbok 2009, webbversion

kvinn`ospråk substantiv ~et kvinno|­språk·etkvinnors sätt att ut­trycka sig språkligt med ton­vikt på de spec. drag som känne­tecknar det i förhållande till männens språkvet.ord som ”förtjusande” är vanligare i kvinnospråk än i mansspråk(på) kvinnospråksedan 1900