Svensk ordbok 2009, webbversion

kvint substantiv ~en ~er kvint·enintervall mellan första och femte tonen i en diatonisk skala musikJFRcohyponym1kvart äv.femte ton­steget från en viss ton i diatonisk följd upp­åt el. ned­åt sedan 1690av lat. quin´ta, till quin´tus ’den femte’; jfr kvintessens