Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kvint·en●intervall mellan första och femte tonen i en diatonisk skala
musikJFRcohyponym1kvart
○äv.femte tonsteget från en viss ton i diatonisk följd
uppåt el. nedåt
sedan 1690av lat. quin´ta, till quin´tus ’den femte’; jfr kvintessens