Svensk ordbok 2009, webbversion

lä´der substantiv lädret lädr·et●motstånds­kraftigt men elastiskt material av bearbetad djur­hud anv. till skor, väskor, möbel­klädsel m.m. matrl.JFRcohyponymskinn läderfodralläderhandskeläderportföljläderskokonstlädersvinläderstövlar i mjukt läderskära breda remmar ur ngns läderse1rem sådant läder ska sådan smörja haså­dana människor ska behandlas såt. ex. lymlar strängt (efter förtjänst)​ han talar ideligen o­sanning in­för journalisterna och försvarar sig med att så­dant läder ska så­dan smörja ha sedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. lädher; gemens. germ. ord av o­säkert urspr.