Svensk ordbok 2009, webbversion

länstol [`n-äv.län´-] substantiv ~en ~ar län|­stol·enstörre, bekväm fåtölj vanligen med högt rygg­stöd heminr.hon satt ned­sjunken i länstolen och lästesedan 1645av ty. Lehnstuhl med samma betydelse, till lehnen ’(att) luta’ och Stuhl ’stol’