Svensk ordbok 2009, webbversion

lä`sa verb läste läst, pres. läser läs·er1låta blicken löpa längs text­rader för att till­ägna sig deras inne­håll tyst el. åt­följt av upp­läsning bok.läsfärdighetläshastighetlusläsaslöläsaläsa tidningenläsa en god bokläsa innan­tillhan har just lärt sig läsahennes hand­stil är svår att läsavår mest läste författarekan du läsa brevet för ossläs högre så att alla hör!○äv. med avs. på an­dra tecken än skriv­teckentolka inne­börd av läsa noterläsa kartani hennes an­sikte kunde man läsa både hopp och fruktanman kunde nästan läsa hans tankar○äv.fram­säga ur minnet läsa en bön○ibl. äv. med avs. på rörelser m.m. hos mot­spelarehan läser spelet bra och är nästan all­tid rätt placerad○äv. om apparat för över­föring av skriv­tecken till dator­språkden optiska läsaren kan läsa 500 tecken i sekundenläsa (ngn/ngt/SATS) (för ngn), läsa (om ngn/ngt/SATS) (för ngn), läsa (i ngt)läsa lagense1lag 1 läsa lusen av ngnselus läsa mellan radernase1rad 1 läsa ngt som fan läser Bibeln tolka ngt på ett o­rimligt sättoch vanl. till sin egen fördelurspr. bibl.​ tidningen fick många arga sam­tal från läsare som valt att läsa rubrikerna som fan läser Bibeln sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. läsa ’plocka, samla; läsa’; gemens. germ. ord, urspr. ’plocka; samla’; bet. ’läsa’ lån från ty. lesen, analogt med lat. leg´ere ’plocka; läsa’; jfr legend 2studera pedag.läsdagläsårtentamensläsaläsa till prästhon läser matematik på universitetet○spec.del­ta i konfirmations­undervisning gå och läsa (för prästen)läsa (ngt), läsa (till ngn), läsa (för ngn), läsa (på ngt)sedan 16273med prep.med ägna sig åt under­visning av ngn pedag.han läste extra med några eleverläsa med ngnsedan 1842Subst.:vbid1-235604läsande, läsning