Svensk ordbok 2009, webbversion
lä`shuvud
substantiv ~et, plur. ~en äv. ~, best. plur. ~ena
läs|huvud·et●fallenhet för teoretiska studier
särsk. hos person som detta inte förväntas av
psykol.prästen hade sagt att han hade läshuvud○äv. om motsvarande personhon är ett riktigt läshuvudsedan 1800