Svensk ordbok 2009, webbversion

lätt`a verb ~de ~t lätt·ar1minska tryck eller nedåt­riktad kraft från el. mot ngt komm.lätta på resårenlätta ankar och av­seglalätta på gas­pedalenlätta på bördanibl. med stark bi­betydelse av lyftande el. öppnandelätta på hattenhon lättade försiktigt på draperietäv. bildligtlätta på det byråkratiska trycketbo­laget lättade på för­låten kring det dit­tills hemliga varu­märketspec. med avs. på sinnes­tillstånd o.d.göra lättsammare och gladare el. mindre spänd e.d. lätta sitt sam­vete genom att bekännadet lättade att få tala utlätta (på) ngtlätta på förlåtenseförlåt lätta sitt hjärta för ngnsehjärta 2 sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Ludgo, Södermanlandvanligen runform liti (konjunktiv), fornsv. lätta 2(börja) verka med mindre kraft om konkreta el. abstrakta tryck utstr.SYN.synonymavta vatten­massans tryck lättadetrycket mot bröstet lättadestor­maktens tryck mot grann­länderna lättade någotäv.gå ner i vikt JFRcohyponymlättna han har lättat två kiloäv. om på­frestande väder­lek e.d.bli mindre intensiv eller kompakt dimman lättadesnö­fallet lättade så småningomäv. om på­frestande situation, särsk. sinnes­tillståndbli mindre dyster läget på arbets­marknaden har lättatstämningen lättade efter ett par glashans tung­sinne lättade efter handlättasedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser3höja sig över marken och börja flyga flygtekn.JFRcohyponymlyfta 2 planet lättadelättasedan 1896Subst.:vbid1-235871lättande