substantiv ~n löddror
löddr·an●ring av tågvirke, anbragt i kanten på segel för att utgöra fäste
sjö.sedan 1545ombildn. av nederl. leuver med samma betydelse
2lödd`ra
verb ~de ~t
löddr·ar1bilda lödder
om tvättmedel el. vätska vid uppblandning
hyg.zool.JFRcohyponymskumma 1cohyponym2fradga
såpan löddrade bradet luktade gott av löddrande vatten och rent linne○äv. (om häst e.d.)avsöndra skummande svett
löddrasedan 17022ofta med partikelnin
arbeta fram lödder i
ngt; genom bearbetning av blandning av tvättmedel e.d. och vatten
hyg.han löddrade in ansiktet med rakkrämlöddra (in) ngt (med ngt)sedan 1934Subst.:vbid1-236261löddrande