Svensk ordbok 2009, webbversion
[löŋ`n-]
adjektiv ~t
lögn·akt·ig●som brukar ljuga
admin.komm.psykol.MOTSATSantonymärlig 1
JFRcohyponymsanningslös
vittnena var kända som notoriskt lögnaktiga personer○äv. om påstående o.d.som strider mot sanningen
lögnaktiga uppgifterett lögnaktigt ryktesedan 1470kungörelse utfärdad i Strängnäs av kung Karl (Styffe)fornsv. lyghnaktogher