Svensk ordbok 2009, webbversion

lön substantiv ~en ~er lön·en●(fast­ställd) ersättning för visst arbete vanligen i form av kontant belopp; vanligen för mer stadig­varande arbete arb.JFRcohyponymarvodecohyponymhonorarcohyponymgagecohyponyminkomstcohyponymvederlag 1 löneavtallöneförhöjninglönepåslaglönerörelseackordslönbegynnelselönmånadslönnettolönslutlönsvältlönen hög lönen skälig lönen låg lönavtals­enliga lönergå ner i lönhur mycket har hon i lön?lönen sätts in på ditt konto den 25:e i varje månadgå som volontär utan lönlika lön för lika arbete○äv. om an­dra former av ut­byte av verksamhetde som orkade ända upp till fjäll­toppen fick riklig lön för mödan○äv. iron. om negativ på­följdbedragaren fick sina gärningars lön”syndens lön är döden” som det heter i Bibelnlön (för ngt/att+V/SATS), en lön (på BELOPP)otack är världens lönseotack retroaktiv lönlön som kommer i efter­skottsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. lön; gemens. germ. ord, besl. med lat. luc´rum ’vinst’; jfr lukrativ