Svensk ordbok 2009, webbversion

1`pa verb löpte åld. lopp, löpt åld. lupit, pres. löper löp·er1förflytta sig med snabba steg, var­vid tidvis ingen av fötterna har mark­kontakt särsk. i tränings- el. tävlingssyfte, ofta över viss distans; nästan en­bart om person sport.JFRcohyponym2springa 1 löpa i kapplöpa terränghan har löpt 1500 m på 3.40hon löpte i mål på rekord­tidhan löper stil­rentspec.(springande) av­lägsna sig efter att ha blivit fast­tagen de lät tjuven löpaäv. i fråga om (snabb) rörelse el. förflyttning av före­mål, spec. far­tyg, for­don o.d.järnvägs­vagnarna löper längs spårenhjulet löper kring en axelhon lät fingrarna löpa över tangenternaäv. om abstrakta före­teelser som tänks vara rörligaryktet löpte från hus till hushan lät tankarna löpahans blick löpte längs listanlöpa (ngt), löpa (ngnstans)låta tungan löpasetunga 1 löpa linan utselina sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. löpa; gemens. germ. ord; jfr anlöpa, avlöpa, förlöpa, lopp, löpe, vidlyftig, överlupen 2ha sin ut­sträckning i viss riktning el. mellan vissa punkter; om mer el. mindre en­dimensionella före­mål rum.JFRcohyponymsträcka sig 3cohyponymgå 2 vägen löper parallellt med flodenett ärr som löper tvärs över hand­flatankedjor som löper ut­efter spända linortrådarna löper sammanledningen löper från stolpe till stolpelöpa ngnstanssedan 1419öppet brev utfärdat av Filip Djeken med synerättsdom till förmån för domprosten i Strängnäs (Svenskt Diplomatarium)3vara i gång utan störningar; om aktivitet e.d. Nollförsöka få verksamheten att löpaföre­ställningen kommer att löpa som vanligtsam­talet löpte lätt och ledigtäv. med in­slag av tidsbetydelsei romanen löper två handlingar sam­tidigtlöpasedan början av 1500-taletNya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna4vara i kraft under bestämd tid; om ekonomiska överens­kommelser tid.kontraktet löper på 5 årav­talen löper över lång tidäv. med ren tidsbetydelseförflyta pengarna måste betalas till­baka innan året har löpt till ändalöpa TIDsedan 18405ha (period av) starkt stegrad köns­drift särsk. om (hon)hundar och (hon)katter zool.tiken löptelöpasedan 15416i ett par ut­tryck vara ut­satt för risk el. fara Nollhan löpte fara att bli ned­skjutende löpte en uppenbar risk att bli upp­täcktalöpa ngtsedan 1672Subst.:löpande, löpning (till 1 + 5); lopp (till 1), löp (till 1)
2`pa substantiv ~n löpor löp·an1sluttning som man kan åka skidor ut­för geogr.utförslöpahon hade långsamma skidor och tappade mark till konkurrenterna i löpornasedan 1912till 1löpa 2spår i snö av jagat ville­bråd och den förföljande hunden jakt.sedan 1908