Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
löp·ning·en1det att löpa
vanligen i tränings- el. tävlingssyfte
sport.kapplöpninglångdistanslöpningstafettlöpninghan bröt efter 7 kilometers löpningfriidrotten indelas lämpligen i löpning, hopp och kastsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. löpning
2tonföljd som spelas hastigt
särsk. på tangentinstrument
musik○äv. med tonvikt på fingrarnas snabba rörelserpianistens löpningar○äv.tonföljd som sjungs hastigt
JFRcohyponymkoloratur
sedan 1782