Svensk ordbok 2009, webbversion

`pning substantiv ~en ~ar löp·ning·en1det att löpa vanligen i tränings- el. tävlingssyfte sport.kapplöpninglångdistanslöpningstafettlöpninghan bröt efter 7 kilometers löpningfri­idrotten in­delas lämpligen i löpning, hopp och kastsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. löpning 2ton­följd som spelas hastigt särsk. på tangent­instrument musikäv. med ton­vikt på fingrarnas snabba rörelserpianistens löpningaräv.ton­följd som sjungs hastigt JFRcohyponymkoloratur sedan 1782