Svensk ordbok 2009, webbversion

´rdag substantiv ~en ~ar lör|­dag·enveckans sista var­dag och sam­tidigt första dagen i den samman­hängande veckoslutsledigheten tid.lördagsstämninglördagsunderhållninglediga lördagarpå lördagarna brukade de gå ut och dansai lördags, (på) lördag, (på/under) lördagen, (om/på) lördagarnasedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. löghardagher, trol. till lögh ’bad; tvätt’ och dag; jfr 1lut, lödder, löga