Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
lör|dag·en●veckans sista vardag
och samtidigt första dagen i den sammanhängande veckoslutsledigheten
tid.lördagsstämninglördagsunderhållninglediga lördagarpå lördagarna brukade de gå ut och dansai lördags, (på) lördag, (på/under) lördagen, (om/på) lördagarnasedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. löghardagher, trol. till lögh ’bad; tvätt’ och dag; jfr 1lut, lödder, löga