Svensk ordbok 2009, webbversion

lösa a´v verb löste löst, pres. löser lös·er●ofta fast sammansättn., seavlösa/1 över­ta (viss) funktion från ngn el. ngt, ofta enl. upp­gjord plan hon löste av honom vid rodret○ofta bildligtse­värdheterna löste av var­andralösa av ngn/ngtsedan 1643Subst.:vbid1-887286avlösande, avlösning