Svensk ordbok 2009, webbversion

1lag substantiv ~en ~ar lag·en1sam­hällelig norm för handlande som med­borgarna är skyldiga att lyda (då de i annat fall drabbas av o­lika negativa på­följder) jur.relig.JFRcohyponymförordningcohyponym2stadgacohyponym3rätt 3 lagbrottlagparagrafgrundlagundantagslagen kraft­full lagen tand­lös lagstifta lagarfölja lagenbryta mot lagenlagar och förordningarriks­dagen an­tog flera nya lagarlagen om till­fälligt omhänder­tagande○äv. om samman­fattningen av alla rätts­regler i ett landSveriges rikes laglag och ordningi lagens namn!ut­fodring med betat ut­säde är i lag förbjudenprincipen om likhet in­för lagen○äv. om an­dra norm­system (t.ex. religiöst grundade)lagen och profeterna○äv. ngt ut­vidgathennes vilja är min lagen lag (mot/om ngt)djungelns lagden starkares rätt​ tvätt­stugan är inte bokningsbar, utan det är djungelns lag som gäller en oskriven lagen själv­klar, hävd­vunnen norm​ en o­skriven lag in­om antik­handeln är att inte av­slöja ett före­måls tidigare ägare (följa) minsta motståndets lag(välja) det lättaste alternativet​ låter man hunden välja tempo kommer den att följa minsta mot­ståndets lag och röra sig på det sätt som den upp­lever som enklast lagens långa armse1arm 1 lagens väktareseväktare läsa lagen (för ngn)läxa upp (ngn)​ han läste lagen för frid­störarna nöden har ingen lagsenöd 2 ta lagen i egna händersjälv skipa rätt­visaev. med olagliga medel​ han har tappat tron på rätts­väsendet och bestämt sig för att ta lagen i egna händer sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. lagh; grundbet. ’det (före)lagda; det fast­ställda’; till lägga ’fast­ställa; bestämma’; samma ord som 2lag 2sats som an­ger en allmän­giltig regel­bundenhet i ngt skeende in­om natur­vetenskap, ekonomi, psykologi etc. vetenskapl.JFRcohyponym1regel ljudlagnaturlaglagen om verkan och mot­verkanlagen om det ute­slutna tredjeen lag (om ngt/SATS)biogenetiska lagenden regel som säger att den en­skilda individen ut­vecklas på samma sätt som släktet​ den biogenetiska lagen formulerades av den tyske zoologen Ernst Haeckel 1866 lagen om alltings djävlighettesen att om ngt kan miss­lyckas så gör det ofta detvard.​ enligt lagen om all­tings djävlighet skar motorn mitt ute på sjön sedan 1644
2lag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en lag·et1organiserad grupp personer som sam­verkar för en bestämd upp­gift spec. i tävlings­sammanhang admin.arb.sociol.spel.sport.yrk.lagidrottlagsegerfotbollslaghemmalaglandslagta ut lagettoppa lagetmatcha laget hårtbästa laget vannändra aldrig ett vinnande lag!han spelar i år i ett engelskt lagi laget in­går flera landslags­spelare○spec. äv. om alla personer på en arbets­plats e.d.arbetslaglärarlagmatlagarbeta i lag○äv.grupp personer i sällskaplig sam­varo i glada vänners lagbjuda laget runtett lag (ngra), ett lag (av ngra)få/ha ett ord med i lagetseord 2 ge sig i lag med ngn/ngtbefatta sig med ngn/ngt​ trots riskerna är det många ungdomar som ger sig i lag med droger; det kan vara riskabelt att ge sig i lag med svart­mäklare över laggenom­gående​ över lag var upp­satserna av god kvalitet sedan ca 1585fornsv. lagh ’ordning; ställning; beskaffenhet’; samma ord som 1lag; jfr bolag, grannlaga, handlag, nederlag, vederlag m.fl. 2skikt som in­går som funktionell del i ngt Nollbjälklagtaklagett lag (ngt), ett lag (med ngt)sedan 17413i några ut­tryck (ungefärlig) tid­punkt tid.vid tolv­tiden blev det dans, men vid det laget var de flesta redan tröttasedan 15234i några ut­tryck (riktigt) skick Nollmotorn är ur lag i­genvara i lagi/ur lagvara/göra ngn till lagsvara ngn till belåtenhet​ hans ledar­stil kan diskuteras men det är inte lätt att vara alla till lags sedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagen5i förb. med en superl. (för stor eller för liten) ut­sträckning i det av­seende som fram­går av samman­hanget utstr.före­ställningen var i kortaste lagetboken var i längsta lagettårtan var i mastigaste lageti ADJ lagetsedan 1705
3lag substantiv ~en lag·en●kryddad lösning av socker eller ättika för konservering kokk.sockerlagättikslag○äv.av­kok, spad sedan ca mitten av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. lagher ’vatten; lag’; gemens. germ. ord; samma ord som lat. lac´us ’in­sjö’; jfr lagun, lake 1, lakun