Svensk ordbok 2009, webbversion

1la`ga adjektiv, ingen böjning i några ut­tryck som överens­stämmer med lagen jur.beslutet har fattats i laga ordningdomen har vunnit laga kraftlaga fångse1fång 2 laga förfallseförfall 3 laga skifteseskifte 2 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. lagha; till 1lag
2la`ga verb ~de ~t lag·ar1ibl. med partikelntill, utan större betydelse­skillnad göra i ordning (mat) för förtäring vanligen genom upp­värmning kokk.SYN.synonymtillredasynonymtillaga JFRcohyponymanrätta laga (till) en stuvninghan lagar god matminst två lagade mål om dagenlaga (till) ngtsedan 1614fornsv. lagha ’bringa i ordning, i lag’; bildn. till 2lag 2åter­ställa i funktions­dugligt skick NollSYN.synonymreparera laga skornalaga tändernafå bilen lagadäv. med konstruktionsväxlingeliminera fel laga ett hål i strumpanlaga ngtsedan 1518Stockholms stads skottebok 1516–15253om­besörja ngt åld.Nolllaga att hon slutar skrika!laga till brölloplaga till ngt, laga SATSlaga efter läglighetseläglighet sedan ca 1420Bonaventuras BetraktelserSubst.:vbid1-225016lagande, vbid2-225016lagning (till 1 + 2)