Svensk ordbok 2009, webbversion
[-kej´]
substantiv ~en ~er
lak·ej·en●livréklädd betjänt
mest histor.serv.yrk.hovlakej○äv. bildligtperson som är inställsam mot makthavare
nedsätt.lakejtjänstockupationsmaktens lakejer(ngns) lakej, lakej (till ngn)sedan 1550; 1784 i bildlig bemärkelsevia ty. av fra. laquais med samma betydelse; av ovisst urspr.