substantiv,
plur.
landa|mär·en●riksgränser
åld.samh.○äv.trakter
vara på sina egna landamärensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. landamäre ’gräns mellan land eller landskap’; jfr forneng. mære ’gräns’; trol. besl. med lat. mu´rus ’mur’
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
plur.
landa|mär·en●riksgränser
åld.samh.○äv.trakter
vara på sina egna landamärensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. landamäre ’gräns mellan land eller landskap’; jfr forneng. mære ’gräns’; trol. besl. med lat. mu´rus ’mur’