substantiv ~en ~ar
land|gång·en1lös brygga som tjänar som passage mellan fartyg och tilläggsplats
sjö.lägga ut landgångendra in landgången○äv.det att gå i land från fartyg
sedan 17882stor avlång smörgås
med flera olika (läckra) pålägg
kokk.på årsmötet bjöds medlemmarna på kaffe och landgångsedan 1912