[lan`(d)-]
verb landsatte landsatt, pres. landsätter
land|sätt·er●placera på fasta marken
från sjön el. luften; med avs. på människor (ofta soldater) el. föremål
mil.sjö.man planerar att landsätta fallskärmssoldater i stridsområdetman landsatte en rymdkapsel på månenlandsätta ngn/ngt (ngnstans)sedan 1658Subst.:vbid1-226175landsättande,
landsättning