[lan`(d)s-]
substantiv ~en
lands|bygd·en●(större) område med sparsam tätortsbebyggelse
geogr.SYN.synonym3land 2
landsbygdsbefolkningförstäderna växte ut över den omgivande landsbygdende körde ut en sväng på landsbygden○ofta om hela den del av ett land som ligger utanför (de större) tätorternaflykten från landsbygdenskillnaden mellan landsbygdens och städernas ungdom(på) landsbygdensedan 1461Arboga stads tänkebokfornsv. lands bygdh