Svensk ordbok 2009, webbversion
[lan`(d)s-]
substantiv ~en
lands|ort·en●vanligen best. f.
den del av ett land som ligger utanför huvudstaden
geogr.landsortsstadlandsortstidninglandsortsupplagaen Dramatenensemble på turné i landsortenen liten by på den engelska landsorten○ibl. (ngt utvidgat) om de delar av landet som ligger utanför några av de största städernasedan 1794