Svensk ordbok 2009, webbversion
landstrykare
[lan`(d)-]
substantiv ~n äv. vard. landstrykarn, plur. ~, best. plur. landstrykarna
land|stryk·ar·en●person som saknar fast arbete och bostad och slumpmässigt färdas från plats till plats
nedsätt., åld.samh.yrk.JFRcohyponymluffarecohyponymvagabond
sedan 1593