verb ~de ~t
larv·ar1uppträda på ett fånigt sätt
vard.komm.sluta larva och kom!○spec.prata dumheter
larvasedan 1940se 1larva 2
2ofta med partikel, särsk.omkring, runt
planlöst gå (omkring)
NollJFRcohyponymtraska
den lilla larvade runt i trädgårdenlarva (omkring/runt) ngnstanssedan 1807sv. dial. larva ’springa sakta; tala oredigt’; trol. besl. med 1slarva
Subst.:vbid1-226681larvande;
2larv (till 1)
2lar`va
substantiv ~n larvor
larv·an●larvig kvinna
psykol.yrk.○äv. skämts. om liten flickasedan ca 1870till larver