Svensk ordbok 2009, webbversion
lar
´
ver
substantiv
~n larvar
äv.
3
larv
3
larv
~en ~ar
larv·ern, larv·en
●
larvig mansperson
psykol.
○
äv.
liten pojke
skämts.
sedan 1886
till sv. dial.
larv
’litet barn; stackare; trasa’; besl. med
2
larv