Svensk ordbok 2009, webbversion

las`ta verb ~de ~t last·ar1ibl. med partikel, särsk.in, på placera last på visst transport­medel arb.MOTSATSantonymlossa 3 lasta ett far­tygvagnar lastade med malm○äv. med konstruktionsväxlingplacera som last på transport­medel lasta säckarna på last­bilarnalasta in möblerna i bilen○äv. ut­vidgatplacera lasta in porslinet i disk­maskinenlasta (in/på) ngt (ngnstans), lasta ngt (med ngt)sedan 1626till last 1 2förses med last om transport­medel (särsk. far­tyg) arb.far­tyget lastade i Göte­borg○äv.kunna bära viss mängd last båten lastar 1500 tonlasta (ngnstans), lasta (MÅTT)sedan 18723ge skulden för ngt komm.JFRcohyponymklandracohyponymförtänka hon kan inte lastas för något hon inte kunde på­verkalasta ngn (för ngt/SATS)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. lasta ’klandra; beklaga’ Subst.:vbid1-226816lastande, lastning (till 1 + 2)