Svensk ordbok 2009, webbversion

le`dning substantiv ~en ~ar led·ning·en1det att fungera som under­lättande an­visning särsk. vid problem­lösning el. besluts­fattande komm.en lat­hund till ledning för alla deklaranter○äv. ngt ut­vidgatdet gick inte att av­göra kvinnans identitet med ledning av fotografietsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. ledhning ’skydd; lejd’; till 1leda; jfr lejd 2tråd- eller rör­formig an­ordning för fort­löpande transport av elektricitet, värme el. ngt strömmande ämne eltekn.fys.tekn.JFRcohyponym1rör 1cohyponymsladd 1 ledningsmotståndgasledninghetvattensledninghögspänningsledningvattenledningmark­bundna ledningarluft­burna ledningarned­fallna ledningarström­förande ledningardra ledningardra in ledningar i husetett brott på ledningensedan 18053ställning som ger möjlighet att bestämma admin.samh.en arbets­grupp under ledning av NNvissa revolutionära grupper ville ”ta ledningen och makten”○äv.grupp av personer i bestämmande ställning högsta ledningenin­om före­tagets ledning diskuteras o­lika åt­gärder(under) ledning (av ngn)sedan 18424främsta position i på­gående tävling spel.sport.en knapp ledningen klar ledningen betryggande ledningen över­lägsen ledningen o­intaglig ledningta ledningendryga ut ledningöver­ta ledningenåter­ta ledningenpå an­dra varvet gick NN upp i ledningen(i) ledningensedan 1882