Svensk ordbok 2009, webbversion

lejd substantiv ~en lejd·eni ett ut­tryck garanti för personlig säkerhet vid färd genom fientligt om­råde samh.den av­satte presidenten fick fri lejd ut ur landetkaparna krävde fri lejdsedan 1381stilleståndsfördrag slutet mellan kung Albrekt och östdanska provinser (Sveriges traktater)fornsv. leidhe; av lågty. leide med samma betydelse, urspr. ’skyddande resefölje’, till leiden ’leda; föra’; jfr 1leda