Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
le|katt·en●hermelin
ngt åld.zool.sedan 1293 (i sammansättn. -skinn)testamente upprättat av fru Kristina Johansdotter till förmån för kloster och kyrkor (Svenskt Diplomatarium)fornsv. läkatter; av omdiskuterat urspr.
Lät gräset bli blött och blomsteren skön, lät dansa lilla lekatten.Lars Wivallius, Klagevisa över denna torra och kalla vår (trol. ca 1640)