Svensk ordbok 2009, webbversion

le`verne substantiv ~t lev·er·netsätt att till­bringa och an­vända livet ngt åld.psykol.JFRcohyponymlivsföringcohyponymvandel levernesbeskrivningmänniskornas liv och leverneofta med viss moraliserande bi­betydelseo­tuktigt leverneföra ett syndigt leverneäv.bråk, o­väsen på krogen var det ett fasligt levernesedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. liverne; till leva