Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv lidret, plur. ~, best. plur. lidren
lidr·et●(enklare) uthusbyggnad
för redskap o.d.
jordbr.JFRcohyponymskjulcohyponymbod 2
vagnslidersedan 1479 (i sammansättn. halm-)Arboga stads tänkebokfornsv. lidhir; urspr. ett uppsvenskt ord, nära besl. med gotiska hleiþra ’tält; hydda’; besl. med lejdare, lid