substantiv ~met, plur. ~ äv. ~mer, best. plur. ~men äv. ~merna
limm·et●(klibbigt) material som stelnar i luften och används för sammanfogning
av trä, papper, glas o.d.; särsk. för starkare el. beständigare sammanfogning
matrl.JFRcohyponymklister
limkokninggummilimplastlimkläm ut limmet ur tuben!stryk lim på båda ytornasedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. lim ’lim; kalk’; gemens. germ. ord, till en indoeur. ordrot med bet. ’klibba; smeta’; jfr ler