Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
lindr·ing·en●dämpning av obehag
jur.med.psykol.smärtlindringskänka lindringsprutan gav snabb lindring○spec.mildring av rättslig påföljd
JFRcohyponymeftergift 2
strafflindringlindring (av ngt)sedan 1603