Svensk ordbok 2009, webbversion

ling`on substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ling·on·etett litet rött bär som har frisk, syrlig smak och som mognar om hösten och särsk. an­vänds till sylt bot.kokk.lingonrislingonsaftlingonsyltrå­rörda lingonplocka lingonäv. om lingon­syltkött­bullar med lingonäv. om lingon­buske och lingon­risinte (vara värd) ett ruttet lingoninte (vara värd) någon­tingvard.en in­sändare utan namn­underskrift är inte värd ett ruttet lingon för tidningen sedan 1549speciellt svenskt ord, bildat till stammen ling- i ljung