Svensk ordbok 2009, webbversion

list substantiv ~en ~er list·en1förmåga att hitta o­väntade ut­vägar som (vid konkurrens e.d.) kan lura med­tävlare; så­väl med positiv som negativ värdeladdning psykol.SYN.synonymslughet kvinnlig listlist och konstermed list och en­vishet nådde hon sitt målgenom bedräglig list kom han över en förmögenhet○äv. om o­väntad ut­vägkrigslistana argan listmiss­tänka ngn bakom­liggande ond av­sikturspr. bibl.​ man anar argan list från till­verkarnas sida när skrivarna säljs så billigt sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. list ’skicklighet; konst; klokhet; list’; gemens. germ. ord, urspr. ’kunnighet’; nära besl. med läst 1 2lång­smalt, ribbliknande (trä)stycke som fästs på före­mål för att dölja fog el. för isolering byggn.tekn.trädg.JFRcohyponymribba fönsterlistgolvlisttaklisttätningslist○äv. om smal jordbänk för odling av vissa växterblomlistgurklistsedan 1322testamente upprättat av fru Katarina till förmån för Riseberga kloster i Närke m.fl. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. -list i pärlolist ’pärlkant’; gemens. germ. ord; urspr. samma ord som 1lista