Svensk ordbok 2009, webbversion

litteratö´r substantiv ~en ~er litter·at·ör·enperson som (yrkesmässigt) sysslar med litterärt arbete ofta ngt ned­sätt.; ngt åld.litt.vet.yrk.JFRcohyponymförfattarecohyponymskriftställare huvud­personen i Röda rummet, Arvid Falk, lämnade ämbets­verket för att pröva lyckan som litteratörsedan 1787av fra. littérateur ’författare’