Svensk ordbok 2009, webbversion
livsföring
[
lif
`
s-
]
substantiv
~en ~ar
livs|för·ing·en
●
sätt att inrätta sitt liv
i fråga om vanor, utgifter etc.
psykol.
JFR
cohyponym
leverne
en spartansk livsföring
en utsvävande livsföring
sedan 1897