Svensk ordbok 2009, webbversion

ljung substantiv ~en ljung·en●vanligen koll. en låg, risartad växt med barrlika blad och små ljus­röda blomklockor i smal, klaselik ställning; ofta före­kommande i stora, täta bestånd bot.ljunghedatt ljungen blommar är ett säkert höst­teckenblommande ljung som prydnad inom­hus bådade förr fattigdom eller dödsedan 1301 (i ort­namn)vidimationsbrev utfärdat av biskop Lars i Linköping (Svenskt Diplomatarium)fornsv. liung; jfr sv. dial., isl. lyng med samma betydelse; speciellt nord. ord, trol. med urspr. bet. ’kröka sig’; besl. med slinga 1; jfr lingon