Svensk ordbok 2009, webbversion

loft [låf´t] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en loft·etvinds­utrymme arkit.foderloftsädesloftäv.över­våning åld.ha tomtar på loftetsetomte 2 sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. loft, lopt ’över­våning’; samma ord som luft, lukt; jfr även lyfta