Svensk ordbok 2009, webbversion

lom´ substantiv ~men ~mar lomm·en1typ av större sjö­fågel med lång kropp, tjock hals och (ofta uppåt­riktad) spetsig, dolklik näbb samt ett karakteristiskt klagande, starkt läte zool.JFRcohyponymdopping islomsmålomstorlomlommens skri hördes tvärs över sjönlommarna är skickliga simmare och dykaresedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. lomber; trol. efter fågelns läte; ev. samma ord som isl. lómr ’skrik’ 2del av en åra som är innan­för relingen när den an­vänds sjö.sedan 1788sv. dial. lomm, lumm, äv. ’grov­ända av stock’; av o­känt urspr.; jfr lummig