Svensk ordbok 2009, webbversion
[låp`a]
substantiv ~n loppor
lopp·an●typ av liten vinglös, hoppande, blodsugande insekt vars bett ger klåda
zool.loppbettmänniskoloppapestloppabarnen i slummen hade ofta loppor och löss○äv. om andra små hoppande insekteri sammansättn.
jordloppavattenloppa○äv. bildligt (i sammansättn.)svetsloppaleva loppan1föra ett utsvävande liv
de levde loppan med lyxbilar och lustjakter på skattebetalarnas bekostnad
2väsnas och bråka
grannarna på ovanvåningen levde loppan hela natten
sedan mitten av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. loppa; speciellt nord. ord med oklar etymologi; ev. en sammanblandning av lus och 1hoppa
[låp`a]
verb ~de ~t
lopp·ar●avlägsna loppor från
zool.loppa hundenloppa ngn/ngtsedan 1620Subst.:vbid1-231662loppande,
vbid2-231662loppning