Svensk ordbok 2009, webbversion
[låt´]
substantiv ~en ~er
lott·en1bevis på att insats i lotteri betalats
ofta i form av en numrerad papperslapp
spel.SYN.synonymlottsedel
lottnummernitlottpenninglottvinstlottköp en lott så kan du vinna en bil!○äv. med betoning av den slumpmässiga fördelningen av vinster el. fördelarde drog lott om vem som skulle få börjalotten fick avgöra vilket lag som skulle gå vidareen lott (på ngt), (dra) lott om ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. luter, loter ’del (vid skifte); andel; lott’; till ljuta ’få’, alltså ’det som man får (vid skifte, lottning e.d.)’
2värde som tilldelas ngn
vid skifte
ngt högt.ekon.psykol.arvslottbrorslottden del av förmögenheten som kom på hennes lott○äv. bildligt, spec. om anförtrodd deluppgiftdet föll på hennes lott att sköta hushållet○spec. äv.levnadsöde
vara nöjd med sin lottatt arbeta hårt var böndernas lott(på) ngns lottsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3mindre jordområde
för åkerbruk e.d.
jordbr.en mager lott○spec.kolonilott
de hade tänkt åka till lotten men så började det regnasedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)
[låt´]
substantiv,
ingen böjning
handarb.om lottmed en kant över en annanvid sömnadsarbete e. d.
klänningen knyts om lott med breda band
○ äv. bildligt
uppdragen i styrelsen löper om lott
sedan 1859urspr. samma ord som 1lott