substantiv ~n äv. vard. luffarn, plur. ~, best. plur. luffarna
luff·ar·en●person som (ständigt) vandrar omkring utan bestämt mål
och vanligen saknar fast arbete
mest histor.yrk.JFRcohyponymvagabondcohyponymdagdrivarecohyponymlodarecohyponymlandstrykare
på bondgårdarna fick luffarna ibland mat och husrum○äv. utvidgat (i fråga om moderna förhållanden)vanligen i sammansättn.
båtluffaretågluffaresedan 1891