Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
luft·ar●låta genomströmmas av frisk luft
komm.JFRcohyponymvädra 1cohyponymventilera
lufta rummetlufta kläderna○äv.låta vistas i friska luften
lufta hundenlufta sig○äv.fylla på luft i eller tömma på luft
lufta däckenlufta elementen○äv. bildligtlåta (ngt negativt) komma till uttryck
lufta sitt missnöjelufta sina fördomarlufta sina aggressionerlufta ngn/ngtsedan 1671Subst.:vbid1-232110luftande,
vbid2-232110luftning