Svensk ordbok 2009, webbversion
[lun∫]
substantiv ~en ~er
lunch·en●måltid som intas mitt på dagen
el. ngt tidigare; vanligen med lättare lagad mat
kokk.JFRcohyponymmiddag 2
lunchrastlunchrestaurangaffärslunchsnabblunchde åt lunch på kinesrestaurangtill lunch åt hon en pizzaen officiell lunch för den höge gästendagens lunch för 75 kronor○äv. om motsvarande arbetspaushan gick till banken på lunchen(på/under/vid) lunchensedan 1852av eng. lunch med samma betydelse; trol. av spa. lonja ’brödskiva; smörgås’