substantiv ~n äv. vard. lurendrejarn, plur. ~, best. plur. lurendrejarna
lur·en|drej·ar·en●bedragare (av oskyldigare slag)
psykol.yrk.lurendrejaren sålde falska biljetter utanför arenansedan 1658av lågty. lurrendreier med samma betydelse, med anslutning till lura; förledet är nära besl. med nederl. loer ’trasa, lump’, efterledet med dreja