Svensk ordbok 2009, webbversion

lus`tig adjektiv ~t lust·igsom lätt lockar till munterhet om person el. före­teelse admin.psykol.JFRcohyponymkomisk 1cohyponymroligcohyponymskojig en lustig sprattel­gubbeen lustig figurlustiga historieräv. med negativ bi­betydelseunderlig hon är lite lustig ― hon svarar aldrig på brevdet är lustigt att vi inte har fått svar än­nulustig (för ngn) (att+V)göra sig lustig över ngn/ngtskämta på ngns/ngts bekostnadhan gjorde sig ofta lustig över sina kritiker hastigt och lustigtsehastig sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. lustogher; till lust