Svensk ordbok 2009, webbversion

ly`dnad substantiv ~en lyd·nad·envillighet att lyda psykol.seselyda 1 JFRcohyponymdisciplin 1cohyponymefterrättelse lydnadspliktkaptenen krävde blind lydnad av manskapetlydnad (mot ngn)sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. lyþna