Svensk ordbok 2009, webbversion
lymm`el
substantiv ~n lymlar
lyml·ar●ohyfsad pojke eller (yngre) man
psykol.yrk.JFRcohyponymslyngelcohyponymdrummelcohyponymodåga
pojklymmelen oförskämd lymmelsedan 1688av ty. Lümmel med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.